Jag har aldrig lagt mig i det. Deras hem - deras regler. Men mina barn blir alltmer frustrerade.

Allt man hör måste givetvis tas med en nypa salt eftersom det är barnen som tolkat och berättat vissa saker.
Man ska inte tro allt man hör. I vilket fall... Det här berättades för mig häromdagen. Scenen är middagsbordet i en stor villa, i en svensk medelstor ort, där den nya ihopmixade familjen samlats för gemensam middag.

En av tonåringarna som är närvarande - låt oss kalla henne för mitt ex nya frus dotter - klagar på maten, gnäller över sällskapet och är otrevlig i både uttryck och minspel mot alla vid bordet, men kanske framförallt mot sin mamma.
Mamman reagerar inte särskilt mycket utan tillåter att beteendet fortsätter, vilket naturligtvis gör att hela stämningen under middagen är tråkig och helt fokuserad på den här tonåringen och hennes beteende. Alla andra får komma efter henne i prioritet. Eftersom mamman inte reagerar, stämningen blir allt värre och tonåringens attityd mot mamman irriterar alla andra så säger till slut mitt ex att hon (tonåringen) kanske skulle uppträda lite trevligare mot sin mamma.
Han får då till svar Skit i det du din jävla hora!" Och tonåringen lämnar med de orden bordet.
Då - och först då - ryter mamman till. Och riktar sig då till... mitt ex.
"Du ska ge f-n i att säga till mina barn!" varpå hon också lämnar bordet.
Därefter hade de ett jättebråk den kvällen om vem som uppfostrar vems barn.

Jag gillar absolut inte mitt ex, men förstår fullkomlight mina barns ilska och ledsenhet när något sådant händer. Hur är den där människan ihopsatt egentligen?