Jag har dragit på det länge nu, men i förra veckan gjorde jag det. Jag tog bort två personer som vänner på Facebook. Varför ska jag behålla dom som vänner när jag helt uppenbarligen inte är tillräckligt intressant för dom? Det har känts mer som att de är vänner med mig på Facebook för att döva sitt eget dåliga samvete. Jag orkar inte med det hyckleriet längre. Jag gav dom en tydlig möjlighet i sommar att visa ifall de fagra orden hade en motsvarighet med verkligheten. Jag visste nog egentligen svaret, men blev ändå besviken.

Om de vill umgås med exet så tycker jag visserligen att dom är både patetiska och att de saknar förmåga till insikt, men jag tänker inte styra någon annans umgänge. Men jag kan bestämma vilka jag vill ha i min egen närhet och då föredrar jag människor som står för det dom säger istället för dom som famlar efter lögner och tillrättalägganden som bara klingar falskt. Först var det så trist och svårt att svälja besvikelsen och trycka bort dom från Facebook, men ju mer tiden går desto lättare känner jag mig.

Vive la liberté!